Det var ett väldigt skränigt gäng ombord på den Kroatiska turbåten hem från Trogir igår kväll; busiga barn och glada käbblande föräldrar tog stor plats bland övriga turister. Polacker, hör jag. Lätt irritation hotar ett kort ögonblick innan leendet vinner.

För bara 30 år sedan, då dessa vuxna var i sina nuvarande barns ålder, var Polen avstängt från den fria världen och ingen kunde tro att Berlinmuren skulle raseras året därpå och att polackerna åter skulle resa sig och uppleva frihet. Frihet att resa, frihet att handla, frihet att arbeta och samverka i Europa och i världen.

Det var fortfarande en tid av kommunistiskt förtyck, en tid då en regim landsförvisade kritiker, med pass utfärdade för att gälla en enkel passage ut ur landet. Med all icke önskvärd tydlighet var de inte välkomna tillbaka. Vare sig de var vuxna, eller barn inskrivna i föräldrarnas pass, så berövades de sina medborgerliga rättigheter.

Idag är Polen en del av EU och pendeln har svängt igen. Kraften i frihetskampen och längtan efter liberalism har vänt mot konservatism. Det gick för fort. För en del. Vissa tom längtar tillbaka. Så nu sitter där en folkvald regering och begränsar friheter igen. En något stökig men icke desto mindre fullvärdig medlem av den Europeiska Unionen.

Därför kunde en mäktig karavan av polska brandbilar skådas fara genom Sverige i förrgår, på väg mot de plågsamma bränderna som aldrig vill ta slut. Brandmännen hedrades och välkomnades med tacksamhet och glädje; en riktigt fin symbolik och efterlängtade hjältar i kris; värda all respekt.

Om du i samband med detta läst uttalanden av Polska politiker som fått dig att häpna - betänk då att det har samma effekt på många polacker. Precis som vissa uttalanden av vissa politiker i detta land, är dessa folkvalda politikers röster inte nödvändigtvis representativa för hela nationen och skall därför aldrig likställas med densamma.

Pendeln kommer att vända igen, förr eller senare. De barn som busade på båten igår minns inte kommunistregimen och kommer inte att minnas denna regering heller. De tycker att det är självklart att röra sig fritt i Europa och kommer inte att vilja bygga några murar. De kommer att vara smartare och bygga samarbeten för de vet att det är det enda sättet att långsiktigt framleva i fred och välstånd.

Varför det engagerar mig så mycket att hålla isär regering och nation? Nä, det beror inte på att jag är politiker i opposition. Det beror på att jag är ett av de barn som skrivits in i ett sånt där pass 1982. Ett pass utställt i en nations namn av en regering som inte ska beblandas med densamma.