Vår oroliga värld kräver ett större engagemang!
Från 2017-02-10
NORRKÖPING Just när säkerhetsetablissemanget är på väg till Sälen för att delta i den årliga rikskonferensen Folk och Försvar, utkommer äntligen Moderatkvinnornas debattartikel som bygger på vårt arbete kring hur vi ska ta oss från aningslöshet till ansvar.
Det handlar inte om att påföra en plikt. Det handlar om att uppleva ett ansvar. Bara genom att höja vår varseblivning och beredskap tar vi ett stort kliv ur aningslöshetens töcken och in i medvetandets bländande ljus där faran syns på lång väg.
Eftersom artikeln inte kom ut på webben så återger jag den nedan. Den är alltså tryckt i lördagstidningen den 7 jan 2016.
Fortsättning följer.
Sverige och Norrköping behöver ett nytt styre.
Vi vill möta en orolig värld med ökat folkligt engagemang
I en orolig tid med samhällsomvandlingar och konflikter, krävs ett stärkt försvar och civilförsvar, som är folkligt förankrat. Sveriges befolkning har begränsade kunskaper i civilt försvar och vi behöver fler sökande till våra militära utbildningar. Många människor känner oro för världsutvecklingen, utan att veta hur man ska kunna bidra.
Våra veteraner som deltar i utlandstjänst får inte självklart stöd vare sig före eller efter en insats. Det råder brist på ledarskapskompetens och medvetenhet om hur man på bästa sätt använder våra resurser i försvaret. Vi har kort lagerhållning av dagligvaror, vilket innebär att förråden snabbt tar slut i händelse av kris. Våra telefonnät fungerar inte överallt i landet. Dessa utmaningar behöver ny politik med visioner och där ansvar tydliggörs.
Moderatkvinnornas arbetsgrupp har tagit fram en rapport med utvecklingsförslag som bygger på tre principer:
För det första, allas deltagande - KRISPLACERING
Alla ska ha skyldighet och möjlighet att delta i det civila försvaret utifrån den egna kapaciteten. Ge en grundläggande utbildning till alla om vad man behöver för att klara minst sju dygn utan el, vatten eller bränsle. Denna kan hållas av frivilligorganisationer och innehålla första hjälpen, hjärt-lungräddning samt grundläggande brandsäkerhet och grundläggande kunskap om psykologiskt försvar och leda till en ”krisplacering”. Utbildningen ger människor samhällskunskap, nätverk och därmed integrations-främjande. Vidare behövs en allmän ledarutbildning med inriktning krisberedskap.
För det andra, ett attraktivt försvar.
Ansökan till militär utbildning behöver breddas och en form av lärlingsutbildning inrättas i försvarsmakten dit man kan söka utan fullgjorda gymnasiebetyg och komplettera dessa under sin militära utbildning. En kurs i ekonomi bör ingå i den grundläggande militära utbildningen. Utlandsplacerade ska få möjlighet att genomgå särskild utbildning innan uppdrag och vara bättre förberedda på vad uppdraget innebär psykosocialt.
För det tredje, säkra samhället.
Lagen om offentlig upphandling bör anpassas till det nya säkerhetsläget i Sverige och ta hänsyn till nationell självförsörjning och säkra transporter och lagerhållning av nödvändiga varor i ett krisläge. Ansvar för beredskapslager ska finnas hos företag med varor viktiga för att grundbehov tillgodoses. Säkra energitillgången genom egenansvar, samt se över regelverket avseende skyddsrum. Mobiltelefonnätet behöver ses över, det ska finnas täckning i hela landet. Genom dessa principer får vi bättre rustade, mer engagerade och mindre oroliga medborgare.
Lotta OIsson, (m) Ordförande för Gruppen, Örebro
Joanna Sjölander, (m) Norrköping
Åsa Wackelin, (m) Skövde
Marianne Kock, (m) Södertälje
Marie Oudin, (m) Kristinehamn
Ann-Charlotte Granfors, (m) Mölndal
Zarah Sjökvist, (m) Stockholm
