Nu byter jag
Det finns trots allt en liten anarkist nånstans där inne. En sån där, som om den får växa sig stor, kan bli en rättshaverist. Det kommer då aldrig aldrig att hända i min själ, där lejonparten är lojal och av nån anledning har god tilltro till överenskommen struktur. Detta ska inte förväxlas med följsam och undergiven - min integritet skattar jag högt.
Tillbaka till anarkisten då, den pyttelilla bråkstaken. Ibland får den sin vilja fram och nu var det dags igen. Bit för bit har ett visst element av min infrastruktur förlorat i anseende, gång på gång har den gjort mig besviken. Många gånger har jag varit förlåtande genom åren, men strukturen har försvagats för varje gång och nu klarade den lilla anarkisten att meja ner den med sitt pyttelilla svärd.
Han (det är garanterat en liten testosteronrik krigare) for fram på en våg av skär glädje och studsade runt i ruinerna en bra stund innan han insåg att det bortom dessa syntes nya strukturer och oöverkomliga väggar. Säg den glädje som varar länge, tänkte han, men fortsatte att le i mjugg. Jag ger inte upp.
Han (det är garanterat en liten testosteronrik krigare) for fram på en våg av skär glädje och studsade runt i ruinerna en bra stund innan han insåg att det bortom dessa syntes nya strukturer och oöverkomliga väggar. Säg den glädje som varar länge, tänkte han, men fortsatte att le i mjugg. Jag ger inte upp.
Ja vänner, nu har jag tagit ett stort beslut. Jag ska byta bank.
Mitt konto är detsamma som mina föräldrar öppnade till mig i Hageby Centrum när jag fyllt 13 år. Vi behöver inte räkna åren, men uppenbarligen har de blivit många. En firma har tillkommit. En son har också tillkommit och barnbidraget går ju till modern. Så även hans sparande och fickpengar.
Nu när sonen fyllt 13 var det äntligen dags för SWISH och Bank ID för att komma åt bankappen och själv kunna se vad han har på kontot. Men där sprack det. För att göra detta krävs att båda föräldrarna personligen kommer till banken och intygar att sonen ska få det digitala legget. Dessutom är det Corona och besöket måste förbokas i god tid.
Efter ett par misslyckade försök gav jag upp och vi kom på att maken skulle göra ett försök på sin bank, där han har sitt konto och sin firma. Det gick alldelles utmärkt, ett brev kom på posten och vi skrev båda på papper och skickade tillbaka. Smidigt, rättssäkert och coronasäkert. Vips så hade sonen SWISH och BankID. Och på köpet ett konto på pappas bank.
Nu tänkte jag ge min bank en sista chans - för att logga in i appen första gången krävs en kod även med befintligt BankID. Detta måste de ändå kunna skicka mig via post eller via kryptomailen tänkte jag. Icke. Samma regler. Befintligt bankID kan han alltså använda till att logga in på precis ALLT i hela världen UTOM min banks app. Jag tänker inte trötta ut er med argumenten, för de faller alla på sin orimlighet.
Strukturer är till för att skapa förutsättningar för människor och företag att leva och utvecklas. Inte för att förhindra detsamma. Tom pass får man ut för en unge om den andra föräldern skriver på ett papper som man skriver ut på polisens hemsida. Min anarkist får en extra shot energi av tanken på hur skilda förädrar har det när den andra obstruerar - hur tusan ska man då få till ett personligt möte. Det smärtar mig på riktigt.
Så nu röstar jag med fötterna.
Och klappar min lilla anarkist på axeln.
Glad Alla Hjärtans Dag allihop <3
![](https://cdn2.cdnme.se/4838028/8-3/20190608_181526_6027f97ee087c37e067c7b3e.jpg)