"Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning."
Allmänt,
Brexit,
EP Val,
EU,
Europaparlamentet,
Storbritannien,
europeiska unionen,
fred,
fredsprojekt,
frihet,
handel
/
Brexit,
EP Val,
EU,
EU Val,
Europaparlamentet,
Moderaterna,
fred,
frihet
/
Permalink /
0
Bevingade ord av Winston Churchill i ett tal den 10 november 1942. Det är vad jag går och grunnar på efter att ytterligare ett utträdesavtal fallit och britterna går til EP val emedan man spekulerar i att järnlady två ska avgå som premiärminister. Kanske är begynnelsefasen över.
Det måste vara extremt trötta och missmodiga britter som idag går till valurnorna utan att veta om det spelar någon roll. Om de ids att gå till urnornorna över huvud taget. De kanske lämnar EU i höst. Eller så gör de inte. Hoppet om om en ny folkomröstning lever alltså kvar - i alla fall i mitt hjärta.
För i det europeiska fredsprojektet är Storbritannien värdefullt. Tillsammans har vi krigat och tillsammans har vi vunnit över dem som ville ta våra friheter ifrån oss och göra skillnad på folk och folk. Tillsammans har vi stått emot det onda, så att det goda fick vinna och fred råda ända sedan dess.
1950 tecknades det första avtalet som lade grunden till dagens Europeiska Union - det är därför vi firar Europadagen den 8 maj. Då var min mamma inte ens född - men när Berlinmuren föll för snart 30 år sedan och järnridån med den - den dagen minns jag mycket väl. Då var Europa fritt på riktigt och fredsprojetktet kunde vidareutvecklas till att inkludera allt fler centraleuropeiska länder att leva i fred med varandra.
Det är mycket EU tjafs och oenighet som lyfts fram i media. Vem har sagt att det ska vara lätt? Det är starka demokratier som ska komma överens om viktiga frågor. Men att vi är ense om så mycket; det är tydligen jättetrist att rapportera om. Varje år är ett fredsår i den Europeiska Unionen sen 1945 - för mig finns inget viktigare i Europa.
Därför har jag med sorg i hjärtat följt den plågsamma processen sen folkomröstningen om Brexit (som så många britter viftade bort som orealistisk), sen bekräftelsen om Putins sponsring av kampanjen (som man misstänkte), genom alla omröstningar som till slut blev satir på riktigt (fast jag vet att britterna är oslagbara på dubbel ironi), till att de faktiskt röstar idag till ett Parlament de inte vet om de sitter kvar i.
Vad som än sker, så min bild klar: Storbritannien är en del av Europa. Det har det alltid varit och kommer alltid att vara. Så välkomna tillbaka. Vilken omväg ni än väljer att ta.
Alla vi andra går och röstar på söndag, om vi inte redan gjort det. Det är vår demokratiska rättighet - och skyldighet - att upprätthålla freden i Europa genom att säkerställa att EU ägnar sig åt rätt saker. Så låt oss skicka dit politiker som inte går in för att exportera "den svenska modellen". Rösta in politiker som har ett större perspektiv och respekt för olikheter men god förståelse för det gemensamma goda - och vett att förstå skillnaden.
Lägg gärna din röst på det parti som alltid har varit för EU och arbetat konstruktivt för att driva de frågor som är genuint gemensamma utmaningar - de som berör vår trygghet. Kryssa gärna #10 på Moderaternas valsedel på söndag.
PS: Jag gillar att citera Churchill, men själv avslutade han talet med att i sin tur citera Byron:
